Hur vi pratar om musik(2017)

När jag var tonåring strax efter millennie-skiftet så frågade folk ofta vad man lyssnade på för musik. Det stannade inte där. Folk dömde ofta varandra efter musik-smak. Det du lyssnade på ingick i de personlighetsdrag som folk betraktade dig genom, “jaha du är en sån där…”.

När året nu är 2017 så har det passerat nästan 15 år sen den tiden och frågan är egentligen inte speciellt meningsfull längre. Dels finns det knappt musik-genrer nuförtiden och dels lyssnar folk på lite av allt. De här två trenderna tycks ha gått hand i hand. När frågan “vad lyssnar du på för musik” inte längre betyder samma sak som förr så är det en glidning i innebörd som har skett… och på samma sätt så sker hela tiden glidningar som dessa i andra sociala frågor. Samhället kan på en front ändras så mycket att reflektioner kring den aspekten av livet så småningom blir oigenkännliga för de efterkommande. Så hur gick det med musik-smak?

För den som levde runt millennieskiftet så minns man att en artists skiva innehöll runt 12 låtar och kostade cirka 150 kronor. Ofta var det 2-3 bra låtar på skivan och resten fick man betala för ändå. På den tiden var musik lite av en aktivitet. Ingen hade råd att köpa alltför många skivor om den inte satt på många kronor som den inte hade tänkt göra annat med. När folk möttes kunde de upptäcka låtar tillsammans. Just för att artisterna stod i centrum – man betalade trots allt 150 kronor för just den artisten eller det bandet – så var det bra att umgås med folk som delade musiksmak så man kunde komma åt att låna deras skivor. Frågan om vad folk lyssnade på för musik blev likaså ett sätt att hitta något gemensamt att prata om. Folk möttes kring musik. Men sen ändrades industrin från grunden.

Revolutionen började någonstans med att enskilda människor tröttnade på att behöva köpa få bra låtar till ett så stort pris. Folk började att kopiera varandras cd-skivor när “cd-brännare” började förekomma i varje hushåll. Samma var det genomsnittliga hushållets internet på den tiden precis på väg att få ett seriöst ansiktslyft och komma upp över 1 megabit i hastighet. Det dröjde inte länge tills folk började ladda ner olagligt.

Nedladdningarna satte igång ett jordskred i musik-industrin. Helt plötsligt räckte det att någon nämnde en bra låt så hade många hört den. Folk började smyglyssna på låtar som inte tillhörde det fåtal genrer som de utåt sa att de gillade. Självklart blev det svårare för musikbolagen att tjäna pengar. Bolagens idé om hur de tjänar pengar behövde revideras från grunden. Parallellt hade internet börjat skapa ett forum för hobby-musiker att nå ut. En och annan okänd person släppte en låt som blev ytterst populär. Medan jättarna i musikindustrin ägnade sig åt att försvara den gamla ordningen så började unga entreprenörer att skapa plattformer där folk kunde dela musik. Vid sidan om allt det här växte internet så det knakade. När till slut Spotify och YouTube dök upp så var den nya ordningen cementerad.

Idag frågar en del människor fortfarande vad man gillar för musik. Många av dessa människor är nämligen inkilade mellan en generation där frågan spelade stor roll och en ny generation där frågan är nästintill irrelevant. Den här gruppen har alltså ärvt frågan genom att i sin ungdom ha hört den ofta – men på väg mot vuxenlivet ändrades från grunden allt som frågan syftade på(nästan obemärkt). Musikindustrin är idag ute efter att skapa hitlåtar och blandar friskt inslag från olika “klassiska genrer” i syfte att håva in stora pengar på framgångsrika låtar som de inte säkert kan följa upp. I den nya branschen kan en 10 åring vara artisten som utåt representerar låten och skivbolaget – artisten har inget större samlarvärde för lyssnarna(självklart finns undantag där musiken ex nishas mot grupper som tonåriga tjejer mm).

Det viktiga att tänka på här är kanske inte så mycket musik men desto mer kultur. Världen är i ständig förändring och efter en viss mängd förändring kan saker som en gång var en självklar del av vardagen först bli symboliskt relevanta, så småningom ointressanta och slutligen helt åsidosatta. Med den typ av förändringar i kultur följer förändringar överallt i samhället. Sättet människor i samhället socialiserar ändras radikalt och därmed också deras koncept för hur relationer ska utformas och kring vad gemensam tid ska spenderas. Små förändringar som den som nämns här är ofta förstadium till betydligt större skiften i kulturens skepnad. Civilisationens logg-händelser kan ibland vara tillsynes obetydliga saker…

Advertisements