Vad handlar boken om?

Boken(bloggen) handlar om tankar, känslor och attityder. Den handlar om varifrån dessa kommer, hur de skiljer sig människor emellan, och om vad dessa skillnader innebär för det mellanmänskliga samspelet. Boken handlar om hur vi kommunicerar, interagerar, och de föreställningar som vi skapar om andra. Den handlar om övertygelsens förutsättningar och moralens referensramar. Den handlar om hur människor skapar sin grundläggande förståelse för världen och vilka politiska uttrycksformer denna förståelse medför.

Utgångspunkten har varit en idé om att det är våra tankars motiv och innehåll som formar världen genom att manifestera sig i våra beteenden. Samtidigt är våra tankar inte helt fria i och med att tankarnas manövreringsutrymme påverkas av våra praktiska begränsningar. Våra tankar rättar sig även efter vårt sällskap. Vi är varken ensamma eller allsmäktiga med vår vilja om att se efter våra behov eller att styra upp saker och ting enligt våra önskemål. Sammantaget så färgar omständigheterna omkring oss av sig till vårt tänkande genom att ge riktning åt vår kreativitet och ge ramar åt våra mentala valmöjligheter. Det är till exempel orimligt att datorer uppfinns innan böcker eller att böcker uppfinns innan skrift. Vi kommer helt enkelt inte på tanken.

Bloggen handlar alltså om att förstå sig på världen och sina medmänniskor genom att förstå sig på människan som varelse och världen som konstruktion. Hur fungerar den mänskliga varelsen i sig själv och i sin relation till andra och världen? Vad i dess förståelse av sin plats i existensen formar dess attityder? Vad driver den i en viss riktning? Vad motiverar dess medverkan i olika händelser som formar verkligheten för sig själv och andra?

Bakgrund

Det som så småningom blev det ni läser nu började med mina egna reflektioner kring min omgivning. Det verkade som att gemene mans “common sense” hade mycket att erbjuda men att det stundtals inte räckte till och ibland till och med var paradoxalt eller felaktigt. Med andra ord tycktes mycket av det folk tog för givet inte alls vara sanningar. De flesta med normal syn ser till exempel en färgglad värld – men många djur ser en svartvit värld. Vissa djur ser världen i en tvåfärg-skala så att de kan uppfatta vissa färger medan de förvränger vissa färger till närmaste motsvarighet. Hade dessa djur kunnat tala med oss så hade de haft helt egna övertygelser om vilken färg saker egentligen har. Det korrekta sättet att se på de vitt skilda uppfattningarna i detta dilemma är inte att den ena förståelsen är överlägsen den andra. Hur världen ser ut har i första hand att göra med vilka färgtoner vi kan uppfatta med ögonen tillsammans med vad hjärnan gör av den visuella informationen. I andra hand har det att göra med hur världen faktiskt ser ut. Världen kan alltså se annorlunda ut beroende på betraktarens förmåga att tolka den.

För att kunna nå den korrekta lösningen på syn-problemet så behöver vi använda oss av en icke intuitiv tanke nämligen faktum att andra organismer kan se andra färger. Med den insikten kan vi sträcka vår egen förståelse mot en bättre generalisering än att världen måste se ut som vi alltid har fått för oss att den gör. Det räcker alltså inte med vad vi redan vet om världen av egen vardaglig erfarenhet.

På samma sätt som att syn skiljer sig mellan organismer så skiljer sig förståelsen av världen mellan människor. Om vi sedan inte är medvetna om hur andra ser världen så riskerar vi att leva ut vår förståelse med en total övertygelse – som inte tar hänsyn till möjligheten att även andra skulle bära sina övertygelser av anledningar som för dem är meningsfulla. Vi kan då betrakta dem som inte delar vår förståelse som sämre utvecklade eller mindre sofistikerade, vi kan se dem som “annat eller mindre av vad vi är”. Ibland är resultatet av kompromisslös självrättfärdighet helt förödande. I en konflikt-situation kan det till exempel göra oss benägna att ta oss rätt att göra saker som går ut över andra utan att känna att vi begår något fel.

Det mest fascinerande med “syn-problemet” är kanske att tumregeln om att världen ser ut som det gör ur våra egna ögon kan överleva närmare granskning i flera tusen år av mänsklig historia. Visserligen är det en väldigt användbar tumregel men det märkliga är att vi har svårt att skilja den från en sanning. Att vi på detta samt liknande sätt kan använda oss av tumregler utan att vara medvetna om deras egentliga kvalitet verkade rätt “buggat”. När jag insåg att människor konstant använde sig av “buggat tänkande” och att det inte rörde sig om ett fåtal undantag så insåg jag att jag var någonting på spåren. Därifrån växte ett intresse att utforska hur “tänkandet som sådant” påverkar samhället. Alla vet vi redan att människor tycker och tänker olika – idén med texterna som kommer framöver är att utforska varför skillnaderna finns.

Varför boken är skriven

I mina samtal med människor så tyckte jag mig alltså ana ett problem med common sense i sig -oavsett om personens åsikter stämdes överens med mina eller inte. Det kändes ofta som att syftet med många diskussioner inte var att komma fram till en lösning utan att komma undan med en intakt världsbild. Informationsvärdet och resonemangens kvalité var sällan avgörande när förespråkare för olika ideér gjorde upp med varandra. Alltför ofta försvarade människor ideér som de värderade men hade mycket lite kännedom om. Varför(?) undrade jag… För varje liknande varför som jag därefter snubblade över så uppstod glimtar av insikt som jag nu försöker att samla ihop.

De “buggar” som tycktes förekomma i vårt begripliggörande av världen fick mig att stanna upp och fundera kring hur en övertygelse blir till överhuvudtaget. Varför var det självklart för så många människor att just de hade rätt, nästintill oberoende av hur många andra som påstod detsamma, och till och med när de olika sanningarna tycktes vara motstridiga och ibland oförenliga? Resultatet av denna iakttagelse och fler liknande blev till en kontemplation kring vad det innebär för samhället att olika förståelser kommer till tals i ett maktutövande, inte minst när dessa förståelser samtidigt delar offentligheten som en gemensam plattform.

Så vad händer med världen när många olika känslor och tankar ska ta plats särskilt om vissa krockar med varandra? Om alla samtidigt – enskilt eller kollektivt – ville komma åt verktyg i det offentliga rummet för att uppnå en värld som uppfyllde de egna behoven – vilkas privata angelägenheter ska då ges politiskt försprång? Utifrån vilka principer ska människor avgöra vad som ska ges företräde när inte allt kan göras på en gång?

Hur boken är skriven

Ett inneboende problem med texterna är att “jag vill säga väldigt mycket”. Texterna är nämligen allihop baserade på en social teori som jag skissar på. Samtidigt är det en ambition med boken att den ska rikta sig till “vem som helst”. Då behöver stilen förhålla sig till att vanliga människor sällan ser en större anledning att läsa teorier om hur världen fungerar. Gemene man har en intuitiv förståelse av världen som räcker långt för vardagligt bruk  – det gör att vi inte naturligen ser en mening med att läsa teoretiska texter. Det här ställer krav på “hur jag får uttrycka mig”. Texterna behöver vara kompakta utan att kompromissa alltför mycket med läsbarheten. De kan inte vara för korta eller för långa och behöver vara någorlunda underhållande eller åtminstone engagerande. Texterna är därför skrivna på ett rätt experimentellt sätt och använder ofta vardagen som observatorium.

Att det blev essäer är en konsekvens av det ovanstående. Med essäer kan man variera analysernas upplösningsnivå(“zoom-grad”) på ett sätt som är svårare att göra med en enda längre text. En löpande text hade visserligen varit mer teoretisk, men i syfte att skapa en bredare förståelse föredrar jag att skriva texter som bjuder på “högt och lågt”. Därifrån kan läsaren fylla ut resonemangen med det som den upptäcker mellan raderna. Essäer är alltså ett friare format som förhoppningsvis kan skapa en mosaik där läsaren själv kan lista ut “den större bilden”, en aha-upplevelse i taget. Texterna är skrivna för att överlappa och kompletterar varandra.

Varför skulle det här spela roll för dig?

Min väg hit började med att jag försökte att sätta ord på mitt missnöje med saker i världen som bekymrade mig. Samtidigt trodde jag gott om mina medmänniskor och valde att inte nöja mig med att vissa människor skulle vara dåliga och andra bra och att det skulle räcka som en allomfattande förklaring. Det fanns alltså gott om exempel på saker som var knasiga med världen där det verkade vara svårt att avgöra vem som egentligen var den skyldige.

Det finns till exempel en form av tyranni och orättvisa som börjar med vanliga människor som mig och dig. Den pågår när vi omedvetet eller medvetet bidrar till att upprätthålla system som skadar andra. Att till exempel ovetandes köpa produkter av ett företag som exploaterar sina anställda blir ett sätt att upprätthålla ett pågående förtryck. Men vad gör vi om de är det billigaste alternativet och vi inte har råd med annat?

Du kan tänka på de här texterna som en sammanställning av några av de viktigaste lärdomarna inom ett flertal vetenskapliga domäner som samtliga försöker att göra världen lite mer begriplig. Förutom att det i sig är tillfredsställande att förstå sig på saker så är förståelse en nödvändighet(“plikt”) för den som vill vara en god medmänniska och som vill ta ansvar för sina handlingar. Åtminstone hoppas jag att du som läser tar dig tiden att spegla dig mot innehållet. Kanske kan det ge dig anledning att bättra dig mer än det som redan är. Alla kan vi i större utsträckning låta bli att peka finger och istället bli mer dragna mot att ha tålamod, överseende, och en vilja att på något plan nå samförstånd.

Vad spelar boken för roll?

Vår förståelse för mänskliga samhällen och deras utveckling över tid är mycket mer begränsad än många tror; vi har många bra byggklossar och saknar visserligen andra, men sammantaget tycks vi inte ha lyckats knäcka koden. Att knäcka koden skulle motsvara att med byggklossarna sätta ihop en maskin som i ena änden kunde ta in alla tänkbara iaktagelser om världen och ur andra änden släppte ut högkvalitativa förklaringar på varje fenomen.

“Byggklossarna” finns inom sociologi, psykologi, biologi, antropologi, filosofi, religion, kunskapsteori, kognitionsvetenskap, spelteori, ekonomi, historia etc. Problemet är att varje område har ett helt kit med spretiga teorier och att den tvärvetenskapliga förenligheten är begränsad. Många förklaringsmodeller från en vetenskap har svårt att förlika sig med förklaringsmodeller i en annan vetenskap. Det vi idag saknar är en samhällsanalys som på ett elegant sätt binder ihop det lilla(“mikro-analys”*)med det stora(“makro-analys”*). En viktig förklaring till att vi saknar en sådan analys är att många vetenskapliga domäner fortfarande befinner sig i ett mognadsstadium. Många viktiga pusselbitar har ett fåtal år på nacken och ju tidigare man ger sig på en storslagen teori desto mer egen fantasi som kommer att behöva bakas in i den. Fantasin har tyvärr sina naturliga begränsningar.

Idén här är alltså inte nödvändigtvis att lägga fram en komplett teori utan mer att visa några av huvuddragen som en sådan hade kunnat ha. Kanske är det viktigaste inte nyhetsvärdet i det som skrivs. Jag gör inte i anspråk att komma med något revolutionerande. I bästa fall är det ett försök att sätta ihop pusselbitar som jag ser omkring mig. Det viktigaste är att jag försöker att nå den vanliga människan på gatan och påverka dess sätt att se på världen. Som jag ser det så börjar förändring inom oss.

Men varför skulle en väl-sammanhängande teori spela roll? Svaret är rätt enkelt. Om allas förståelse av världen vore lite bättre så skulle alla må bättre. Det beror på att vi skulle vara bättre informerade och förhoppningsvis mer införstådda i hur våra beteenden faktiskt påverkar vår omgivning. Det hade i sin tur kunnat göra våra samveten mer träffsäkra med att vägleda våra ageranden. Lite mer formell uttryckt så skulle en väl-sammanhängande social teori ha enorma moraliska implikationer och kunna bana väg för en ny nivå av ömsesidig förståelse mellan oliktänkande grupper. En sådan teori skulle kunna förklara väldigt mycket av det som gör oss till vad vi är. Den skulle vara formulerad på ett sätt som hade bättre förutsättning att penetrera kognitiva barriärer jämfört med flertalet befintliga teorier där ihåligheterna lämnar ett stort utrymme för förnekelse.

  • Mikro-analys, “bottom up”: hur individuella beteenden och behov samlar momentum och därigenom formar samhällsklimatet. Makro-analys, “top down”: hur stora fenomen sätter avtryck på samhället ex historia, språk, klass, kön, privilegier, ideologi men också geografi, demografi, hormon-nivåer, kostsammansättning, kommunikationskanaler mm.

Vilka är de viktigaste frågorna?

Nedan kommer de viktigaste frågeställningarna som boken ska besvara eller kommentera. Det som är på gång är att jag framöver under varje fråga kommer att nämna de texter som är mest relevanta för frågan. I varje text kommer det sedan att ställas ett par frågor i inledningen för att sedan besvaras i texten. Varje text kommer att få en sammanfattning i det första stycket.

Vad är mänskligt, vad kännetecknar oss som varelser? Vilka behov har vi? Varför önskar vi de saker vi önskar? Vart kommer tankar ifrån? Varför tänker vi just de tankar som vi tänker? Vilka tankar faller sig naturliga att tänka?  Hur förändras vårt tänkande över våra livscykler?

Varför fungerar och ser världen ut som den gör? Behöver världen se ut och fungera som den gör? Vad är relationen mellan våra tankar och vår förståelse av samhället? Varför skapar vi övertygelser?  Hur avgör vi om vi ska rätta oss efter en sak eller att vi ska låta bli? Hur formar vi världen och hur formar den oss? Varför är det viktig att tillhöra en grupp? Vad spelar det för roll för mänskliga relationer?

Vad är det att bry sig och varför varierar det mellan situationer? Varför har våra spontana attityder en viss riktning? Varför vill vi vara lojala mot vad vi tänker och känner? Är vi rationella och agerar enligt vårt bästa? Är vi koherenta och har en integrerad förståelse av världen? Är vi kongruenta och agerar konsekvent i enlighet med det vi står för och förespråkar? Hur avgör vi vad vi ska göra när vi känner oss osäkra? Hur hanterar vi tvetydig eller besvärande information? Kan vi förändras mot det bättre?