Sverige och USA (färdig)

Sverige och USA är precis som alla andra länder arenor där människor samspelar för att göra något drägligt av sin existens. Generellt så arbetar samhällen med att lösa ungefär samma praktiska problem men på något olika sätt. Människor behöver överleva sin miljö och gärna frodas. Beroende på användningssättet av de medel som finns nära till hands så kommer samhällen att olika bra klara av att göra skäl för sin befintlighet. Även om de flesta utmaningarna som finns i ett land har motsvarigheter i andra länder så är fördelningen mellan problemen annorlunda. Social misär må ha ett igenkännbart utseende länder emellan, men å andra sidan så lider människor i urbana miljöer på ungefär samma sätt. Det mesta som ses på gruppnivå är förväntade konsekvenser av att de drabbade dansar med en annan takt än samhället. Dessutom är det samhället som har valt spellistan. De som som hamnar utanför samhället får en fumlig relation till samhället, blir ofta trampade på tårna, och behöver ofta stanna upp och vänta in refrängen. Bland annat ger detta på gruppnivå en störd dygnsrytm och dålig sömn, psykiskt lidande, sämre hälsomedvetenhet, ökat drogbruk, arbetslöshet, diskriminering och marginalisering etc. Det är jefligt viktigt att kunna dansa… Skämtåsido så är detta troligen en konsekvens av att det går att välja lite olika från smörgåsbordet av tragedier och ändå hamna i ungefär samma sociala utslagning i alla fall. Det enda som står i vägen är olika personliga strategier och sociala skyddsnät som ska hjälpa oss att ta smällarna.

Det nu rådande svenska sättet att driva ett samhälle går ut på att med hjälp av skatter bygga in stötdämpande funktioner i samhället. Det formar medborgarna på ett sätt som skiljer sig från ett land som USA. I ett land som USA så går det att föreställa sig en amerikansk dröm då en del människor kan börja med ingenting och sluta med att äga allt de ser. Men nolläget är mycket högre i Sverige. Ingen föds på gatan. Synsättet på prestation blir annorlunda redan där. Att prestera har ett högre egenvärde i USA då det är ett av få garantier om ett värdigt liv. I Sverige börjar de flesta med ett värdigt liv men behöver motiveras att återgälda för att bevara samhället.

Exakt vad det gör med ett samhälle att vilja prestera är ett ämne för akademiska dueller. Det räcker att här att strö lite tankar över ämnet för att sedan koppla det till hip hop. Man kan tänka sig att ett prestationsorienterat samhälle kan skapa nytta genom att forcera människor vars omständigheter tillåter att göra val som är associerade med att framgång. Många av de valen kommer ändå att visa sig vara roliga och stimulerande. Fördelen med att samhället pressar människor är att det ger en synkroniseringseffekt genom att skapa en möjlighet att fördela människor till positioner där behov uppstår. Men att tunnla fram barn med en stor egen vilja och en begränsad planeringsförmåga har som biverkan att det kommer att ske en del avhopp. Dessa avhopp har en riktning när det redan finns etablerade sidospår efter de som slogs ut i tidigare omgångar. Dessutom ökar sociala klyftor vilket skadar den tillit och delaktighet som möjliggör samarbetsvilja och stabilitet.

Jämför med ett land som Sverige där folk på pappret inte behöver prestera likt mycket då långvarig fred och ett ekonomisk uppsving efter andra världskriget har tillåtit en utbyggnad av ett väldigt utbrett välfärdssystem. Det som istället sker här är att vi märker av hur materialistiska värderingar planar ut allteftersom behoven som motiverat de tillfredsställts. I Sverige är vi närmare den värld där människor av en vilja att förverkliga sig själva arbetar och sysselsätter sig med saker som intresserar de. En del lyckas medan en del tvingas att försöka byta spår efter att ha fått olika lång tid på sig att mellanlanda i det sociala skyddsnätet. Nackdelen är att de intressantaste valen inte alltid är de som ger bäst personlig och samhällsekonomisk avkastning i det långa loppet, särskilt då det är svårt att skola om sig. Så länge det sociala skyddsnätet fyller sin funktion och egna val har ett stort speluttrymme så kommer mindre framgångsrika val att köpas omställningstid med hjälp av att mer framgångsrika val görs. Tills dess är alla glada. Det är inte att hög utbildning inte skulle vara lockande i Sverige, tvärtom har det en stark social attraktionskraft. Snarare är det att när det inte kostar alltför mycket att göra dåliga val och inte smakar alltför mycket att göra bra val, så kommer kompromissen mellan status och bekvämlighet att gynna bekvämlighet. En balanseringsakt skulle vara att med ett starkt skolsystem främja samhällsekonomiskt intressanta val genom att justera elevernas uppfattningar om hur de ska förhålla sig till svårigheter som bemöter de. Att med andra ord göra fler ambitiösa mål intressanta.

Det svenska sättet att skapa tillväxt är mer organiskt och är ett hälsosamt alternativ för befolkningen. Men i och med att världens alla ekonomier är sammankopplade så påverkas alla av konkurrens med villkor som de inte ensamma dikterar. Det finns inbyggt en rättningsmekanism i det svenska systemet som innebär att val med dålig prognos tappar social dragningskraft då de inte längre är i ropet. Men med den organiska omställningstakten är det svårt att exploatera fält är alldeles ny-attraktiva. Biverkningarna som de snabba omställningarna för med sig är å andra sidan en politisk hävkraft som främjar omorganisering av ett samhälle mot något desto mer hälsosamt.