Börja skriva! (färdig)

De flesta författarna vill egentligen bara föra en form av djupare dialog med sin omgivning. Ögonblicken som går åt att avbilda tankarna i text utgör en försmak av hur denna dialog hade kunnat vara. Det finns inte fler sätt att beröra än att läsaren i texten kan spegla sig själv. Jämfört med annan konst så syns inte utsmyckaden om texten inte är begriplig.

I dess enklaste form är texten i sig platt. Ett ark och tiotals bokstäver, två dimensioner. Lösningen är att texten pekar på saker som känns, hörs, doftar, smakar. Djupet finns i och mellan raderna. Tankarna och känslorna som förmedlas genom skrivandet utgör skrivandets essens och är viktigare i sig än hur utsmyckad presentationen är. Ibland kan formatet till och med skada budskapet. Skrivandets konst inte särskilt mycket av en konst. Det är i mångt och mycket en vana. 

OLYMPUS DIGITAL CAMERADet är inte så att olika texter inte går att jämföra/rangordna efter hantverkets kvalitet. Även om innehållet skulle kräva en viss expertis för att kunna förstås så kan en omskrivning av en text framhäva dess budskap betydligt. Det spelar roll hur budskapet porträtteras. Diskreta saker som teckenstorlek, typsnitt, ordlängd, radavstånd, sidmarginaler mm. Men även hur det har arbetats med innehållet. Till exempel så är orden som väljs olika aptitliga för läsarna vid ett visst tillfälle i tiden pga språkbruks-kutym, men de även olika passande sett till textens kontext som sådan. Läsbarheten påverkas dessutom av hur texten är segmenterad i lagom stora paket av information. Tillgängligheten påverkas av hur budskapet är komprimerat genom att kompressionsgraden avgör den tid som ges åt läsaren att hitta budskapet. Ett experimentellt språk kan slå åt båda håll. Men sen spelar även flödet i idéerna roll. Hur mycket betoning ges åt varje idé? I vilken ordning ska tankarna presenteras för att läsaren ska få den bästa vägbeskrivningen i budskapets terräng? Vilka metaforer passar som guider under resans gång? Vilka formuleringar vill man gärna att läsaren snubblar över? Hur guppiga får övergångarna mellan idéerna vara utan att målgruppen lider? 

Den som sedan vill finlira kan även fundera på hur fonetiska val påverkar läsupplevelsen när läsaren viskar texten för sig själv. Den kan även fundera över hur fylliga, hala och slingriga sätt att uttrycka sig kan överbelasta läsarens arbetsminne. Eller hur upprepning hjälper till med utbyggnaden av budskapet genom att ge läsaren en punkt att fästa sig i när den ska svinga sig vidare i texten. Men hur samtidigt onödig upprepning eller överdrift kan bli distraktionsmoment som skapar frustration när personen brottas med innehållet. Någonstans däremellan behöver det finnas en röd tråd som inte försvinner mellan det som är budskapet och det som har en stödjande funktion.

Men bortom allt det formella som har att göra hur presentabel texten är så återstår ändå en sak. Läsaren kommer till texten med sina behov. Olika texter är kardinalverk i olika människors liv. Därför rekommenderar jag starkt den som känner att den har något att berätta eller dela med sig, att helt enkelt börja! Det är givande och stimulerande oavsett om du blir läst av någon annan eller inte. Den tekniska skickligheten ska inte utgöra ett hinder. Om det känns onaturligt att skriva ner saker så kan du prata ut ditt budskap och spela in det för att därefter skriva rent det. Hantverket kommer med tid och erfarenhet genom att du samlar feedback från dig själv och omgivningen och experimenterar med de intrycken. Kvalitet är här en biverkan av tålamod och ihärdighet. Du utvecklar en god smak i ditt skrivande och kan bedöma hur aptitliga dina val är genom att ha testat dig fram och förädlat det bästa inom och runt omkring dig. Så utmana dig själv. Du kommer ändå aldrig att stöta på en person som kan en sak utan att först ha behövt lära sig det. 

Så hur gör man ?!

Om du inte redan sitter på ett budskap som väntar på att kläckas så kan du hitta ett. Det finns små berättelser dolda här och var i livets olika situationer. Testa att ha ett samtal med ett litet barn och tillsammans komma på en knasig berättelse. Att skriva för barn är ett sätt att leka sig kreativ och experimentera med den röda tråden. Det gäller att göra det lätt för sig själv till en början för att allteftersom våga testa nya ordval, formuleringar och stilar. Gå gärna en skrivarkurs och gör bort dig. Det gjorde jag. Det hjälpte mig att utforska nya sätt att skriva. Kom ihåg att bristen på elegans bara är ett tecken på att du inte har hittat rytmen. Det är inte mer skämmigt än att du skulle ha träningsvärk av ett ovant träningspass.

pigeonNär du väl har hittat ett budskap eller passerat skrivandets tröskel så lär du göra samma sak som har hänt i denna text. Den började med att jag fick ett “Aha!” som handlade om att ordspråk känns som miniatyrer av berättelser. Det verkade rimligt – med eftertanke om att någon händelse måste ha inspirerat ordspråket. All text som föregick detta stycke är alltså bara utfyllnad som har kommit till för att få uttrycka den tanken. Så nu fortsätter vi som om inget har hänt.

Jag skulle vilja ge ett konkret tips för den som inte vet hur den ska börja skriva. Gör smidiga vägval! Om du inte kommer på något spontant så låna inspiration utifrån. Det är ett bra sätt att vägleda sin kreativitet. Det enda du egentligen behöver för att komma igång är ett förslag på en röd tråd. Den röda tråden utgör berättelsens skelett. Därefter syr du ihop och pyntar du den röda tråden med dina idéer. Röda trådar finns bland annat i fotografier, ordspråk, truismer, uppmaningar, tidningsrubriker etc. Du kommer säkert på fler exempel än de jag gav! Jag kan som exempel visa hur du kan använda ett ordspråk för att skapa en berättelse.

Ordspråk tycks utgå ifrån lärdomar som människor har fått med erfarenhet. Erfarenhet kan fås genom resor, reflektioner, upplevelser etc. Se ordspråket som en fotografi av en händelse när händelsen var som mest intensiv. Den bild i bildserien som är värd att hänga på väggen. Ordspråken är bevarade i språket men deras bakgrund är inte alltid känd. Hitta därför du på en bakgrund åt ordspråket!  Din uppgift är att reda på hur resten den bildserie som ordspråket tillhörde kan ha sett ut. Fanns det fler minnesvärda bilder som inte kom med, dvs en twist som läsaren bör känna till? Du kan ta ett ordspråk och brainstorma fem saker kring det. Förslagsvis är dessa saker en tid, några aktörer, ett rum, en situation, och en känsla. Försök att i berättelsen skapa en rymd där några aktörer har ett samspel utifrån ett eller flera händelser som angår de. Det enda kriteriet är att berättelsen ska få ordspråket att kännas naturligt. Därefter kan du spinna vidare på din berättelse och fylla ut det som du känner för. Här är tre ordspråk som ger dig en känsla för hur jag menar. När du har läst de så är det din tur!

  • “Believe what you see and lay aside what you hear”: 1500 talet, vesslor, ett hustak, en konflikt, ilska.
  • “Sila mygg och svälja kameler”: 1917, änkor och rymdvarelser, ett vardagsrum, en nyhetssändning, chock.
  • “Här ligger det en hund begraven”: Framtiden, zombies, talarstol, en uppenbarelse, kärlek.