Tronen du inte ärvde men fick (färdig)

Makt och inflytande är två ord som har en märklig relation. De jag frågade runt mig upplever en negativ bismak i ordet makt och en positiv bismak i ordet inflytande. Orden betyder nästintill samma sak men användningssätten skiljer de åt. Det kan tänkas ha att göra en vanlig missuppfattning om att makt skulle vara ett permanent tillstånd som kan påtvingas andra medan inflytande är något som utövas men inte innehas. Men makt är neutralt då det bara är ett medel för att uppnå ett mål eller försvara ett tillstånd. Makt kan alltså användas till dåliga saker men är oftast bara befriande då den ger människor ett större handlingsutrymme. När makt och goda värderingar möts så fås en väldigt uppfriskande kombination då vi alltför ofta har sett makt tillsammans med egoistiska värderingar. Det vi borde bekymra oss om är hur makten omsätts. Men hur känner vi igen makt när vi ser det?

Det finns i akademin en massa olika förslag på hur makt fungerar. Olikheterna mellan teorierna är i vissa fall så pass markanta att man behöver påminna sig om att de pratar om samma sak. Anledningen till att det är så är att det finns flera viktiga frågor att besvara för den som funderar kring vad makt är för något. Varje gång en av de frågorna besvaras så förbinder det svaren på resterande frågor att divergera åt de håll som som är förenliga med och bekräftar de tidigare svaren. Med andra ord så består teorin av byggstenar som bär upp varandra för att ge teorin dess slutgiltiga form. Om du byter ut byggstenarna så ändrar du belastningsmönstret och behöver då hitta ett nytt sätt att bygga för att återfå stadighet.

Hörnstenen

Image

En av de många teorierna om makt är specialiserad på att studera hur makt fungerar inom olika former av organisationer. Dessa organisationer kan vara nationer, kommuner, företag, sjukvård, statliga institutioner, ideella föreningar, grannskap eller till och med enskilda grupper. 

Teorin utgår ifrån att människor väljer att organisera sig för att effektivare kunna nå mål som betyder mycket för de inblandade. Om gruppen till exempel ska bygga en bil så finns det ingen i företaget som ensam klarar av att göra det. För att komma runt den utmaningen så anställer företaget olika “specialister”. När alla specialisterna samarbetar så blir bilen byggd. De som går samman i organisationen utgör livskraften i systemet. Genom att de investerar av sig själva så får de det hela att gå runt. 

Beroende på hur organisationen är utformad så kommer människor att placeras i olika roller gentemot varandra och gentemot uppdraget. Vid varje givet ögonblick så är olika funktioner i organisationen uppställda mot varandra som kugghjul. När kugghjulen roterar som de ska så är det business as usual. Vissa kugghjul har en central funktion och måste fungera vid varje tillfälle. Andra kugghjul har en bistående funktion så att maskinen är effektivare så länge som de fungerar. Det är först om tillräckligt många bistående kugghjul skulle sluta att fungera som maskinen skulle bli ineffektiv. Det räcker däremot inte med att några enstaka är ur funktion. Tänk till exempel på hur en duktig kock kan framhäva alla andra personalkategorier i restaurangen. Slutar den duktiga kocken och ersätts av en dålig så kan restaurangen gå i konkurs även om restaurangen förblir skinande ren. Många av de andra rollerna är inte oundgängliga för att restaurangen ska kunna drivas. En bra kock är till skillnad från övriga anställda svår att ersätta. Det gör kocken till en “obligatory passage point” i restaurangbranschen.

På grund av sättet som arbetsroller och arbetsuppgifter är uppställda så har vissa aktörer en mer avgörande roll för arbetets flöde. De aktörer som i låg grad är ersättliga samtidigt som de i hög grad är nödvändiga har nytta av en obalans mellan tillgång och efterfrågan. Det gör att organisationen utvecklar ett beroendeförhållande till de och är beredd att gå en lång väg för att tillfredsställa de. Det här märks för den det angår i form av inflytande, lön, status, och egna villkor.

Allteftersom verksamheten utvecklas och ändrar karaktär över tid så ändras likaså maktförhållandena inom organisationen. En välfungerande organisationen är både lyhörd för sin omgivning och flexibel. Då kan den omorganisera prioriteringar och omlokalisera resurser om behov skulle uppstå. När organisationer är lite stelare eller har utmattat sin kapacitet att vara flexibla så börjar det att knaka i fogarna på ett sätt som leder till undergång eller strukturell förändring. 

Spela korten rätt

Inom den svenska sjukvården har vi idag en uttalad sjuksköterskebrist. Den kan göras lite mer begriplig med hjälp av det som är sagt. Knäckfrågan är att sjuksköterskorna är besvikna över sina löner och arbetsförhållanden. Att lönen är som den är beror på att sjukvården traditionellt sett inte har givit sjuksköterskorna en central roll. Sjuksköterske-yrkets karaktär tillåter å andra sidan sjuksköterskorna att göra ganska mycket åt saken oavsett hur de fackliga förhandlingarna går. 

Fördelen med sjuksköterskeyrket är att det är väldigt flexibelt och ger sjuksköterskor en möjlighet att välja bland många arbetsplatser. Då går det att höja sin lön genom att välja en mer attraktiv arbetsplats. Det går även byta yrke så att lönen är densamma men det nya arbetet har en lägre belastning. Dessutom finns möjligheten att migrera till den norska sjukvården och där få en lön som är avsevärt högre lön än med det som är svensk standard. Några väljer istället att snickra ihop en egen tjänst där de har en fast arbetsplats på deltid och kan fylla på med konsult-uppdrag på kort varsel. Sammantaget har svenska sjuksköterskor många sätt att förflytta på sig vilket många också väljer att göra. Konsekvensen är att många sjuksköterskor som var rotade i systemet minskar sin bundenhet. Från att personalkategorin var en bistående kugge så blir de genom den storskaliga frånvaron en sinande livskraft vars fortsatta bortfall gör att systemet närmar sig en bristningsgräns. För varje sjuksköterska som försvinner så ökar belastningen för de kvarstående på ett sätt som är svårt att kompensera med de inom systemet befintliga formerna av ersättning. Något behöver ändras. Men därmed inte sagt vad.