Deja vu (färdig)

OShea_Alicia_CAVE

Till och från så läser jag en sak och funderar på varför jag känner igen det. Det kan vara en häftig idé som jag senare får veta har sitt ursprung i kondensatet av en annan människas liv och intellektuella förfarande. Eller så kan det vara en tankelek som av dess bekantskap inte känns fullt bedårande.

Jag tror att svaret på varför denna deja vu uppstår när vi äventyrar i kunskaps-safarin inte är något särskilt avancerat. Jag föreställer mig att beror på att människor har tänkt i alla tider och att en hel del av de tankarna fortfarande går bra att använda in i våra egna livspussel. Av våra likheter som människor så har vi ibland på egen hand kommit på saker som är påfallande lika det som redan finns. Ibland har det istället med hur storslagna idéer doftar.

Många av de stora idéerna är alltför generaliserande och gör anspråk på att vara den sista teorin som kommer att skrivas inom sitt fält. När bläcket har torkat och idén digererats av horder av läsare så är det ofta någon som lyckas peta hål i idéns gloria. Denna nästan oförskämda handling ursäktas genom att den degraderade idén kompenseras en aning. Från att ha varit vägledande för sin generation av tänkare så omplaceras idén till att ha en handledande roll. Den blir en idé bland idéer, inte menad att följa med resenärerna, däremot ge de en trevlig vistelse. Geniernas böcker mals ner till pulver, löses i vätska, och sprejas därefter som ytterligare en nyans i de nutida böckernas aromer.

Det är nog just därför som man kan bli överraskad som läsare. De flesta stora idéerna har inspirerat dagens komplexare men något mindre anspråksfulla idéer. Våra böcker är syntetiserade av tidigare böckers själar, ett mosaik av föregångarnas essentiella juveler. Många saker som folk har behövt formulera och försvara mot opponerande idéer har kommit att bli rätt naturliga inslag i våra vardagsliv. De gamla idéerna vistas bland oss i ett anonymt skrud som är vävt av nya rader. De idéerna lärs ut i form av värderingar, allmänbildning, och folkvett – men framförallt finns de broderade med subtila färger i våra kulturella folkdräkter.