Gangsta rap made me do it (färdig)

gansta rapDet finns en låt som heter “Gangsta rap made me do it”. Den ironiserar kring hur hip-hop musiken anklagas för ghettofieringen av fattiga delar av samhället. De som försvarar musiken menar att den växte ur ett missnöje med systemet. Utan att ta sidor i den debatten så tänkte jag ta upp några rader ur den låten som introduktion till resten av texten.

I can act like an animal ain’t nothin’ to it
Gangsta rap made me do it
If I eat you like a cannibal ain’t nothin’ to it
Gangsta rap made me do it

Texten handlar om hur saker utanför vår omedelbara kontroll påverkar oss med eller utan vår kunskap. Det handlar om hönan och ägget eller snarare en hel kedja av situationer där man behöver fundera kring vad som kom först. En del av de andra texterna överlappar till viss del med denna. Syftet är att de ska komplettera varandra.

Fingerkänsla

De allra flesta människorna har 2 armar och 2 ben. De allra flesta har 5 fingrar på varje hand och 5 tår på varje fot. Med en mycket hög träffsäkerhet har vår genetik instruktioner som får till siffrorna. Faktum är att vi är allt duktigare på att inaktivera enskilda gener och se vad som händer när de är ur funktion. Mot slutet av 1950-talet fanns det ett läkemedel som hette Thalidomide som mixtrade med fostrets utveckling utan att det var tänkt så. När gravida använde läkemedlet så ledde till att barnet fick ett antal sjukliga tillstånd som bland annat märktes i form av deformiteter och avsaknad av kroppsdelar. De flesta av barnen dog och de som överlevde hade grava handikapp. Två läxor som vi lärde oss av den bittra erfarenheten är att för det första att läkemedel måste testas noggrant innan de ges till gravida, och för det andra att mikroskopiska händelser under fosterstadiet påverkar individen under resten av livet.

fingersIntresset för fosterstadiets inverkan på människan har lett till många studier. Utmaningen är att många studier har etiska hinder. Tänk om vi mixtrar med barnets fosterstadium och omedvetet skadar det på ett sätt som först märks i framtiden? Ett enklare sätt att gå tillväga är att studera bebisar baserat på lättillgänglig information. Om det gick att skilja urskilja gruppen som studeras genom att hitta egenskaper som finns hos vissa men inte alla så kunde man lära sig mer om skillnaderna med hjälp av jämförelser. Det finns sådana skillnader. En av dessa skillnader är förhållandet mellan längden på ringfingret och pekfingret. Mycket talar för att nivåerna av testosteron som barnet utsätts för under fosterstadiet avgör hur mycket längre ringfingret är jämfört med pekfingret. Eftersom testosteron påverkar allt från skelettets utseende till hjärnans nätverksarkitektur så har forskare velat se om förhållandet mellan fingrarnas längd kan säga något om personens attribut. Det finns idag stöd för att vi kan säga ganska mycket med relativt god träffsäkerhet bara av att veta förhållandet mellan längden på personens fingrar. Vi kan bland annat dra slutsatser om beteenden, preferenser, och fysisk utveckling. Detta gäller dock på gruppnivå och för den enskilda individen kan man knappt säga någonting utifrån fingrarnas längd(ungefär som att säga att rökare som grupp är sjukare än genomsnittet men att det bland rökarna ändå finns individer som är friskare än genomsnittet).

Black on both sides

bearNär Ice Cube menar att gangster rap inte är problemet så försöker han att poängtera att ghettot är en sjuklig miljö som beror på en orättvis ekonomisk och historisk ordning. Men kvarteret påverkar människan på sätt som är ännu diskretare än så.

Det finns inom stadsplanering en ritning för utformning av städer som heter “The Radburn plan”. Designen i den ritningen försöker avsiktligt att skilja gångvägar och bilvägar åt. Idén är att staden ska vara promenadvänlig. Den har med tiden blivit mindre populär eftersom det har visat sig att städer designade på det här sättet tenderar att få problem med antisocialt beteende och kriminalitet. De mysiga gångvägarna skapar skymda områden, trånga sidogator och många återvändsgränder. Platser som dessa är mer kompatibla med kriminella handlingar genom att erbjuda ett forum åt eventuella antisociala tendenser som blossar upp.

På samma sätt kan det tänkas att klassrum med dålig akustik skulle bidra till en ökad risk för att barnen som sitter längst bak ska bli kriminella. Varför? För att det är svårt att hänga med i studierna om du knappt hör vad som sägs och för att vi vet att skolk ökar risken för kriminalitet. Därför borde det kunna tänkas att det som ökar risken för skolk skulle kunna medföra ökad kriminalitet. Men är det sant då? Vi kan ta reda på det i den verkliga världen genom att ställa upp en studie. För nu så räcker det att poängtera att den här typen av indirekt verkan finns överallt och med olika grader av komplexitet.

Går vi längre tillbaka i historien så hittar vi ännu fler exempel på arkitekturens inflytande över människors tankar och beteenden. Det fanns en tid när hemmen inte hade separata rum och samtliga familjemedlemmar delade på en gemensam yta. När den tiden försvann så ökade privatlivet för husets samtliga invånare. Helt plötsligt så behövde rummen specialiseras efter personen som levde där. Denna specialisering av levnadsytor efter enskilda människor bidrog till att samhällets kultur alltmer individualiserades och i takt med det inspirerades arkitekterna till att återigen främja individualismen genom ny design. Husets utformning fyllde människor med nya idéer genom att påtvinga deras vardag situationer av kontrollerad ensamhet som de efter eget önskemål kunde välja att bryta.

bipolarHeavy metal

Vi har nämnt att födas och pratat om våra levnadsuttrymmen. Låt oss nu prata om att bli vad vi äter. Redan här kan vi vara överens om att människor äter olika saker. Vi kunde lika gärna ha pratat om kulturella massfenomen med olika spridning i världen såsom BMI hetsen eller intaget av hormonellt aktiva oljor och fetter. Eller hur gärna befolkningen kramas. Men vi kan prata om mjöl och metall istället.

Idag har många länder i världen valt att anrika sitt mjöl med folsyra för att undvika att befolkningen utvecklar folsyrabrist. Framförallt gamla och gravida befinner sig i riskzonen för att utveckla brist. Det större problemet är att gravida med folsyrabrist föder barn med ryggmärgsdefekter. I Sverige har det funnits en oro för att högt intag av folsyra skulle kunna leda till fler cancerfall och därför har vi hittills valt att inte anrika mjöl. Istället finns det rekommendationer till gravida om att vara måna om att äta en balanserad kost. I båda fallen påverkar akademiska och politiska förhandlingar de ofödda barnens anatomiska öden. Precis som var fallet innan vi föddes.

En annan besläktad diskussion som har börjat föras handlar om litium. Litium är ett metalliskt grundämne som används inom medicin för att behandla bipolär sjukdom. Bipolär sjukdom kännetecknas av svängande stämningslägen med depressioner och manier. Idén bakom behandlingen är en teori om att bipolär sjukdom skulle handla om en instabilitet i nervernas aktivitet och att denna instabilitet kan motarbetas av litium. Det finns numera tecken på att samhällen som försörjs med vatten innehållande högre nivåer av litium har lägre nivåer av psykisk ohälsa. Självklart är det otroligt svårt att dra en sådan slutsats då det finns många alternativa förklaringar och gott om potentiella mätfel. Men i teorin är det fullt trovärdigt att litium nivåer skulle kunna påverka humöret även hos en tidigare frisk person. Så hur tycker du att vi gör?

Under the influence:

Innan du svarar på den förra frågan så kanske du ska fundera på varför ditt svar blev just det svaret. Gick du på känsla eller gjorde du avvägningar mellan olika förslag? Om du är en genomsnittlig person så går du oftast på känsla. I de flesta fallen gör vi förvånansvärt bra beslut genom att gå på känsla. Tyvärr kan det ibland bli helt katastrofalt. Det beror på att svaret som kommer av att gå på känsla nästan aldrig är det bästa möjliga svaret. Hur stor felmarginalen är beror bland annat på hur mycket hänsyn till hela situationen som känslan innefattade.

För att undvika en alltför kladdig diskussion så kan vi nöja oss med att fundera kring hur våra beteenden gärna utfaller om vi är ilskna. Det enkla svaret är att ilska gör våra beteenden trubbiga. För att vi ska bli ilskna krävs ofta någon form av påfrestning. Denna påfrestning ger en stressrespons där kroppen aktiverar en biologisk krets där bland annat adrenalin frisätts. Med adrenalin i kroppen blir allting mycket häftigare och intensivare. Det här reaktionen är viktig för att vi ska bli skärpta och hantera situationen snabbt och effektivt. Om stressreaktionen pågår under lång tid kan det istället bli skadligt för kroppen. Först när orsaken till stressreaktionen har bearbetats så återgår kroppen och sinnet till det vardagliga. För att det ska vara möjligt krävs det bland annat att adrenalinet bryts ner. Ett av de proteiner som sköter nedbrytningen av adrenalin heter monoamin oxidas(MAO).

spartaÅr 2009 så slapp en person dödsstraff för mord genom att hans advokat argumenterade att hans variant av monoamine oxidase proteinet var sämre på att bryta ner adrenalin. Med andra ord så berodde en del av ilskan som föregick mordet på ett medfött tillstånd och inte klientens avsikt. Jämfört med en annan mördare så menades det att denna gärningsman hade accelererat till ett våldsamt beteende på grund av något som den inte kunde rå för. Försvaret handlar alltså om att personen var ofrivilligt klumpig. Vetenskapen ger advokaten en del stöd. Variant A av monoamin oxidas gör inte människor kriminella per automatik. Dock reagerar människor som bär variant A häftigare vid provokation. När de väl är arga så är de mindre hämmade och farligare än en annan person i en motsvarande situation.

En sista reflektion

Wik-Mungkan stammen i Australien har en idé om att människor återföds. Idén kommer bland annat från att de har lagt märke till att vissa människor kan i stora drag påminna om sina avlidna anhöriga. Pånyttfödelsen som koncept avspeglas i hur de väljer namn för sina nyfödda barn. Medan barnet skakas loss från moderkakan så skriks det ut namn på avlidna förfäder i en någorlunda slumpmässig ordning. Namnet som sammanfaller med att barnet lossnar från moderkakan ses som det naturliga namnet. Det här fungerar som en självuppfyllande profetia varje gång.

Det beror på att människans komplexitet tillåter felaktiga generaliseringar genom att de felande länkarna inte omedelbart är överskådliga. Problemet med att prata om orsak och verkan för mångfasetterade fenomen är att faktans diversitet möjliggör dess användning i en mängd olika uppställningar. Det tillåter att en person rangordnar kedjan av händelser i en viss ordningsföljd trots att en annan person lyckats rangordna det på ett annorlunda sätt. Skillnaderna kan vara diskreta och svåra att fastställa. Personerna kan därefter oberoende av varandra använda varsin uppställning i ytterligare analyser som desto mer drar isär deras respektive förhållningssätt. Kritiskt tänkande handlar i detta fall om att försöka att ta ett steg tillbaka och lära sig någonting från innehållet i de alternativa uppställningarna.

Den enda gången som det egentligen är hyfsat enkelt att vara säker på sin sak är när en faktor kraftigt överskuggar resterande faktorer. Men tyvärr är det inte alltid de lättillgängliga faktorerna som är de relevanta. Fråga bara patienten som sökte akuten mycket orolig när han fick hicka för första gången i sitt liv vid 43 års ålder. För mycket soda…