Okonventionell kärlek (färdig)

toughKärlek är ett svårt ämne. Många hör rykten om det långt innan de får uppleva det. Jag är ännu en av de personerna. Har jag förstått det rätt så ser de flesta fram emot att bli kära. För min del så kan jag bli lite misstänksam. Beskrivningen av kärlek ger mig föraningar om hur kärlek kan komma att utöva kontroll över mitt liv och distrahera mig från någorlunda stadiga vägval. Det gör mig lite försiktigt inställd.

De flesta är nog inte medvetna om hur lätt det är bli kär. Det går att bli kär i själva uppvaktningen som föregår känslorna, och därefter bli kär i känslorna och därefter bli kär i personen som fanns med där från början. Det är först om förhållandet tar sig helskinnat till slutstadiet som insikten kommer om att personen i sig är den som tillför ens liv kvalitet och meningsfullhet.

Det finns studier som visar lite allt möjligt om kärlek. Det tragiska är att långsiktiga förhållanden som börjar med kärlek hamnar i skilsmässor oftare än arrangerade äktenskap. I arrangerade äktenskap så utgår båda parter ifrån att det inte är den bästa av världar men att de skulle kunna få det att funka. Många av de studier som undersöker kärlek handlar just om hur känslan av uppvaktning kan vara vilseledande.

Det som händer i kroppen vid uppvaktning är att det frisätts hormoner, blodflödets karaktär förändras och nervsystemet blir alertare på intryck i omgivningen. Forskare vet att de här biologiska responserna går att få igång på andra sätt än social interaktion och har därför testat hur störningar av de responserna kan påverka människors attityder.

Tydligen så är det lättare att bli kär på sommaren, när man drycker kaffe med någon, eller om man skulle träffa en person på en något ostadig bro. Samtliga 3 scenarion skapar en kroppslig beredskap som gör en mottaglig för andra. Om vi tar exemplet med bron så gäller följande. Den som står på en ostadig bro upplever en stressrespons med snabbare hjärtrytm och djupare andning. Om person X möter på bron en annan person(Y) som den finner någorlunda attraktiv, så avleds en del av person X uppmärksamhet från bron. Genom att uppmärksamheten delas mellan bron och personen så kan person X tolka det som att den där “konstiga känslan i magen” till viss del beror på person Y. Det korrekta resonemanget hade varit att bron förklarar det mesta av de känslorna(fenomenet heter “misattribution of arousal”). Det som istället händer är att den uppfattning som person X bildat sig gör den benägen att finna person Y rätt intressant. Det beror på att person X lyfter fram person Y som orsaken till känslorna i kroppen.

love1Det krångliga slutar inte där heller. Människor är rätt dåliga på att förutspå vilka affekt vi kommer att ha i framtiden. Nästan alla tror att en långvarig sjukdom vore samma sak som förstörd livsglädje(överdriven pessimism), även om intervjuer med sjuka människor tyder på att de allra flesta har god livskvalité. Omvänt gäller att människor tror att det ändrar allt att vinna på lotto vilket dock bara är sant för de som hade ett ekonomiskt miserabelt liv dessförinnan(överdriven optimism). För alla andra gäller att stämningsläget med tiden mer eller mindre återställer sig till ett neutralt läge trots upp- eller nergraderingar av livsstilen. På samma sätt gäller att de gånger som vi är mindre energiska så underskattar vi den som vi förvandlas till av är uppe i varv(och vice versa). Kulmen av lycka, harmoni och tillfredsställelse är en upplevelse som just är lika kort som ögonblicket. Det som kvarstår därefter är den grundläggande meningsfullhet som man har i sitt liv.

Det där med att kärlek inte kan spå framtiden är problematiskt på många olika sätt. Livet kommer utan tvekan att bjuda på en massa situationer som ni kommer att behöver hantera tillsammans. En del frustration kommer att bero på olyckliga omständigheter men inte desto mindre vara en verklighet för det. Klarar ni er igenom så belönas ni med öppenhet och närhet. Men en del frustration kommer att spilla över till annat innan det hanterats och frågan är vad det gör av er. Tänk till exempel på en att din partner presenterar en sak under ett möte och får ett oväntat samtal av dig för att du är i knipa. Din partner lägger undan sin telefon utan att ta samtalet då mötet är klart om 40 minuter. Den vet inte att du drunknar i misär och att allt den hade behövt göra vore att svara så hade din situation löst sig. Den ringer tillbaka och du är extremt upprörd. Kommer du i denna situation ihåg att du är mer upprörd över utfallet än att den skulle ha misskött sig och därför behöver påminnas om alla små saker som du tidigare har släppt?

En del andra situationer kommer att kräva kompromisser. Tänk till exempel på en konstnär som värderar att måla och behöver tid till det medan partnern hellre vill att de tittar på TV tillsammans. Om partnern inte har någon förståelse för målandet så kommer den att känna att tiden som går åt att måla tar från den gemensamma tiden. Det är därför som det är bra att fler saker än den improviserade uppvaktningen stämmer. Ni måste kunna ge och ta även på längre sikt. Här finns en socioekonomisk aspekt som innebär att den totala fritiden som ni har för varandra kan vara begränsad till att börja med. Än värre är när den avslappnade delen av fritiden är begränsad så att när vi väl har tid för varandra så orkar ni inte ta fram mer än era trötta sidor.

Slutligen så har samhällets glorifierat och romantiserat kärlek alltför mycket. Allas strumpor luktar och det har hänt att folk har påsar under ögonen. Ingen människa du träffar på är perfekt, inte ens den du ser i spegeln. Alla kan vi vara våra sämsta sidor. Om du bad några människor att hitta ett fel i dig så skulle du få höra lika många fel som du har hittar människor. Med de allra flesta av dessa anmärkningar så skulle du anse att det kanske ligger något i de, men att de inte definierar dig som person. Problemet är bara det att de flesta människor och även du oftare än inte överskattar sig själva och underskattar andra. Till exempel visar flertalet studier att cirka 80% tror att de kör bil bättre än genomsnittet. Trots att de som kör bättre än genomsnittet per definition är 50%. Personerna som svarar har egentligen inte tänkt helt galet utan har säkerligen bevittnat många fler klantiga trafiksituationer än de situationer som de är med och orsakar. På samma sätt tycker sig för många människor vara snällare och trevligare än genomsnittet. Många av våra sämre sidor går under kategorin “hade bråttom”, “var hungrig”, “tänkte förklara mig senare”, “var tvungen” och så vidare. Våra upplevelser av världen matchar inte verklighetens proportioner helt enkelt för att vi inte är gjorda för att leva i den riktiga världen utan gjorda för att leva i vår värld. Att ha ett förhållande handlar om att öppna upp sin värld för besök och ibland våga gå ifrån den. Vi behöver utgå ifrån en vilja att mötas.

Så vad gäller?

För min egna del så har jag 3 kriterier för att undvika mer krångel än det som skulle göra saker lite mer livat. Kärleken får gärna checka in om de sakerna först är närvarande. Utöver dessa saker så fungerar det mest andra som glitter även om glitter kan vara trevligt när det finns något mer värdefullt under ytan:

1. Resan genom livet tillsammans med en annan människa är en sekvens av varierande samtal och situationer av allt närmare karaktär. Det mesta av tiden i ett förhållande går åt att prata med varandra. Naturligtvis bör vi därför kunna ha bra samtal över tid. Goda samtal ger oss tillgång till varandra på ett sätt som över tid synkroniserar våra varelser så att vi kan växa organiskt och komma att komplettera varandra. För att det här ska vara möjligt bör vi i viss mån dela de av våra intressen som är personligt viktiga.

2. Det är viktigt att vi är kompatibla med varandra rent praktiskt. Den kompatibiliteten har att göra med den flexibilitet som var och en av oss bidrar med när vi funderar kring hur vi kan tänka oss att våra liv utvecklas. Det vore tråkigt att växa isär allteftersom vi upplever tilltagande samförstånd. Det skulle vara tråkigt om tiden som vi spenderade åt att lära känna varandra bara gjorde synligt kardinala olikheter i livsstilsval, värderingar etc. Den här punkten handlar om förhållandets kontext. Det finns så många bra personer där ute som inte är rätt bra person för dig.

3. Vi måste kunna värdera varandra som personer bortom respektive parts egna behov av att ha sällskap i sitt liv. Det här innebär att vi värderar varandras mänskliga resurser – det som gör dig till du och mig till jag.  Det som gör att du och jag är mer än bara personer som råkar vara tillgängliga, lite spännande och i vägen. Den här punkten är viktig eftersom den definierar balansen(makten) i förhållandet. Vi behöver kunna ta del av varandra och kunna gå ifrån idén om att ha(äga) varandra.