Cocaine is a hell of a drug (färdig)

Människan

balance2Människan är en fantastisk varelse. Vi har kallats skapelsens krona för vår storslagna natur. Vi gör ofta skäl för namnet. Men det finns saker som utmattar vår elegans. En av dessa saker är drogmissbruk.

Det är ett vanligt missförstånd att människor kan testa en drog. Att vi tror att så är fallet beror på att vi inte förstår omfattningen med vilken vår harmoniska tillvaro balanserar på en delikat jämvikt. Det är denna biologiska(kemisk-mekanisk-elektriska) jämvikt som tillåter att vi kan upprätthålla vitala funktioner såsom hjärtrytm, andningsrörelser, kroppstemperatur, sömn och vakenhet, tarmrörelser, hormoncykler, tillväxt mm. Ännu viktigare är det finns en direkt relation mellan vårat kroppsliga mående och vår psykiska och mentala hälsa.
Kroppen är organiserad på sådant sätt att den består av flera olika system. För att kroppen ska reagera enhetligt på förändringar i miljön så är det ett administrativt krav att alla dessa system är kopplade till varandra och kan samköras. Om man till exempel springer så ska hjärtat pumpa snabbare, andningen bli häftigare, tarmen ta en paus, huden svettas mer, vakenheten öka, blicken fokuseras etc. Eftersom alla system är kopplade till varandra så kan rubbningar i ett system leda till en dominoeffekt med störningar i andra system också. Idén med läkemedel är att man med substanser som tillförts utifrån kan skruva tillbaka inställningarna till det som är förenligt med god hälsa. Dessa substanser fungerar genom att efterlikna kroppsegna substanser och syftar till att förstärka eller försvaga kroppsegna processer för att därmed återställa balansen.

Att kroppens biokemi är så otroligt finstämd har fått många forskare att betrakta kroppen som en väloljad maskin. Vissa av forskarna har till och med övertolkat dessa observationer till att utgöra grunden för ett förslag om att människans tankar skulle vara en illusion. De anser att vi saknar kontroll över våra tankar och menar att våra tankar bara är ljudet som produceras av den biokemiska maskinen medan den väsnas(ljudet under motorhuven).

Jag delar inte uppfattningen om att människan skulle sakna kontroll över sina tankar. Jag anser att vi är mer än våra byggstenar och att våra tankar tillför organismen ett mervärde. Det är dock inte fokuset för denna text då den istället handlar om hur pass finstämd kroppen är och vad som händer när man mixtrar med balansen. När man arbetar på ett sjukhus om dagarna så blir man konstant påmind om hur djupt inrotat människans väsen är i dess biologi. Den som har sett en annan människa sövs inför en operation träffas av en insikt om hur pass biologisk människan är. Narkosmedlet är som en off-knapp som griper om ditt sinnestillstånd med en total likgiltighet inför omfattningen av dina psykiska motprestationer. I sjukhuset injicerar vi medlet och ber mottagaren att räkna ner från 10. Siffran 7 är oftast den sista signalen. Därefter tar människans episka saga ett abrupt slut. Det som vi någonsin var utöver våra molekylära beståndsdelar – det slocknar. När vi övermannats kemiskt så dör stunden.

drug2

Droger

Det är ingen hemlighet att en betydande andel av våra tankar en direkt relation till händelser i vår omgivning eller till variationer i vårat allmäntillstånd(trygghet, sjukdom, smärta, illamående, ledsamhet, glädje etc). Något så heligt som vårat tankeinnehåll kan påverkas radikalt av hur vi mår rent fysiskt. Eller hur vi får oss själva att må när vi använder vår fria vilja till att komma åt saker som kan förändra våra sinnestillstånd.

Det är utan tvekan ett missförstånd att människor kan testa en drog. Snarare är det så att drogen testar dig. Den klarhet med vilken vi använder vår fria vilja kommer av att mellan våra olika sinnestillstånd räkna ut vem vi vill vara – och inte av att innanför enskilda sinnestillstånd känna efter. När drogen finns i din kropp så tar den över ditt tankeinnehåll. Drogen är en parasit som invaderar din vilja för att därefter bestämma över hur det kommer att utövas. Du förlorar inte känslan av självkontroll utan har fortsatt en medveten upplevelse av dig själv. Däremot så är denna upplevelse underkuvad av drogens påtryckningar. I tro att du agerar fritt så springer du drogens ärenden och blir dess lakej. Det beror på att det som du råkar tänka “under the influence” är ett selekterat urval hämtat från summan av dina tillgängliga tankar. Urvalet sker utifrån drogens egna biologiska ambitioner. Människor som tar droger tänker åt drogen vid sidan om att tänka åt sig själva.

Att drogen ges sådan auktoritet beror på att den interagerar med kroppen på ett särskilt sätt. Droger låser upp en ny nivå av njutning som är svår föreställa dig. Drogen ger kroppen en oreglerad pulsvåg av extremt behag som är intensivt och långdraget. Det vore som att fastna i den bästa känslan som du någonsin har haft men i flera timmar. Men priset är att alla droger som ger njutning är beroendeframkallande om än i olika utsträckning.

I normalfallet så är kroppen väldigt noggrann med att hålla reda på mängden njutning. Meningen är att njutning ska vara undantaget och inte regeln. Det innebär att “ordinär biologisk njutning” bara är lite häftigare än glädje och att dess klimax i bästa fall kvarstår under ett par minuter. Orsaken är att njutning är en så otroligt mäktig känsla att ett jäktande efter det har potential att kasta omkull alla andra vettiga saker som också behöver göras(allt som “står i vägen för njutning”). Ihållande njutning är en så pass förförisk känsla att passionen gentemot det kan få människan att bete sig på ett självskadligt sätt. Inledningsvis offras saker som är viktiga för livets långsiktiga prognos men inte påverkar nuet i samma omfattning(antisocialt beteende). Att det långsiktiga offras beror på att dess avstånd från nuet får det att upplevs som mindre akut just nu. Det börjar därför med att man försummar och missköter det egna livet – tider som man borde passa, relationer av vikt att värna om, och prestationer som banar väg för personlig utveckling. Allteftersom drogberoendet späs på så börjar det självskadliga beteendet att tränga inpå vardagen och att sarga de livlinor som ger en hopp om ljusare dagar. Att samhället överger den drogberoende personen gör dess situation än värre och är en av de viktigaste anledningarna till att drogbruket blir en utstött livsstil.

drugsSkillnaden mellan droger som ger ett rus och mediciner är att mediciner syftar till att återställa en rubbad balans och inte till att krydda och manipulera sinnena. Mediciner som är riktade mot kroppsliga tillstånd är välstuderade har strategiska måltavlor i kroppens integrerade system. Den precision som läkemedlen har innebär att de ger mer god effekt per mängd skada som tillfogas kroppen jämfört med andra bioaktiva ämnen. Om man istället pratar om hjärnan så uppstår ett annat dilemma. Jämfört med resten av kroppen så är hjärnans komplexitet av en än högre storleksordning. Hjärnan komplexitet innebär att läkemedel som designas för att påverka den är ännu svårare att rikta på ett adekvat sätt. De flesta droger som påverkar hjärnan är väldigt trubbiga. Det beror bland annat på att drogtillverkare i första hand är intresserade av att mätta ett sug och därför reagerar på förbjud av preparat med att snabbt ta fram nya sorter som ännu är icke beprövade.

Tänk på det så här. Drogernas effekt i hjärnan är ungefär som att försöka att skriva på ett tangentbord med en knuten näve(hammaren mot instrumentbrädet). Det trubbiga våldet mot tangentbordet har en god sannolikhet att komma åt den bokstav som du är intresserad av(eftersom dina knytnävsslag landar i rätt region). Problemet är bara alla onödiga bokstäver som kommer på köpet och att tangentbordet efter ett tag blir så okänsligt att du får dunka mycket hårdare och på så vis orsaka mer skador. Det som händer förr eller senare är just att kroppen hinner ikapp drogens effekt. Det är inte meningen att njutning ska bestå och hjärnan ser över tid till att motverka den belöning som drogen ursprungligen gav upphov till. Hjärnan åstadkommer detta genom att över tid modifiera sin aktivitet så att drogens närvaro i blodomloppet upplevs som det naturliga stämningsläget(dvs som om det inte fanns någon drog i kroppen) och genom att överraskningsvärdet avmattas. För att motverka detta så ökar drogmissbrukaren dosen allteftersom. Vissa avgiftar sig för att åter kunna känna drogens effekt. Till slut så hamnar man i ett tillstånd där drogen inte ger någon njutning alls men krävs om missbrukaren ska låta bli att känna sig allvarligt sjuk. I det stadiet ger drogen inte längre njutning utan endast smärtlindring. Många kombinerar eller roterar preparat för att försöka att undvika att snabbt köra slut på systemet.

Skulle man dunka hjärnan på rätt ställen så blir vem som helst glad rent neurobiologiskt. Med vissa droger så är pulsvågen av njutning så enormt kraftig att ett beroende kan ske efter en enstaka exponeringar. Minnet av drogen skapar ett trängande behov att återskapa upplevelsen eftersom du inte är medveten om korruptionen som är initierad. Tanken på att du en dag kommer att kompulsivt dunka i hjärnans instrumentbräde med all din vigör känns bortom surrealistisk. Det var den biten som stod med liten text på drogens följesedel. Men även med droger som inte orsakar tidig tillvänjning så kan drogen bli en inkörsport. Om inte annat så tycker langarna att det är trevligt att kunna räkna med sina kunder och ser gärna till att de har abonnenter. De får snabbt en känsla för vad du skulle kunna tänka dig att smaka.

alcoFör en genomsnittlig person var livet före drogen ungefär som att stå under en lagom varm dusch med lite fluktuerande temperatur. Ibland obehagligt och ibland rätt trevligt. Så fort drogen blev aktuell så var det som att du aldrig hade tagit en varm dusch tidigare. Med varje användning bekräftade du detta och började dessutom att tycka att det vanliga livet var ännu kallare än vad det brukade vara. Med tiden är avståndet mellan drogupplevelsen och vardagen motsvarande att välja mellan en varm dusch och en iskall sådan. Ju större differensen desto mer potent drogen. Det som drogen gör är att den utlöser ett tillstånd som konkurrerar med ditt verkliga liv.

De som blir drogberoende är en direkt förlängning av det faktum att den starka drogen överhuvudtaget används. Drogen kunde erövra dessa personer bättre än den lyckades med de andra. Många som testar men kommer undan ett beroende har haft en obehaglig första upplevelse eller har ett fysiskt eller psykiskt vardagligt avstånd ifrån miljön där de hittade drogen. På så vis kan de välja att framöver undvika riskmiljön och därmed slippa få retande infall om att kanske ändå ompröva sin ursprungliga upplevelse av att det inte var värt det. För andra kan det istället vara att vardagen fungerar bra även utan ett regelbundet intag av drogen. De sistnämnda kan ha ett kontrollerat bruk av droger med låg beroendepotential.

Faktum att rusdroger är förekommer innebär per definition att vissa av användarna kommer att utveckla ett beroende. De som utvecklar ett beroende har inte valt det medvetet. De råkar bara vara lämpliga värdorganismer där drogens mer avskyvärda skepnader kan förkroppsligas. Gränsen mellan drog och medicin är visserligen inte helt självklar och det är sannolikt att vi en dag kommer att ha preparat som på ett säkert tillstånd möjliggör tur och retur resor mellan olika sinnestillstånd. Av praktiska skäl om inte annat. Men det är inte en orsak att idag se mellan fingrarna när välsmakande gifter cirkulerar bland människor som inte anar vad de ger sig in i.