Lyssna ytterst noga (färdig)

Vi är säkert många som är nyfikna på andra människor runt oss. Men hur förstår man egentligen en annan person? Det finns säkert hur många svar som helst. Tyvärr känner jag bara till mina egna trick. De här tricken är inte revolutionerande. Alla gör de saker som nämns i denna text även om vi inte är helt medvetna om det. Det som nämns är alltihop baserat på en enkel tanke om att det mesta som en människa kan är en direkt konsekvens av vad den har lärt sig genom sina olika erfarenheter. Vi föds nämligen med mycket lite konkret kunskap om världen.

Du blev vad du åt

ironTänk köttbullar med lingonsylt. Fundera även på kräftskivor. Föreställ dig nu Eiffeltornet. Det här är 3 saker som finns att hitta ute i världen. Deras tillgänglighet i världen följer ett notervärt mönster. Den person som har ätit köttbullar med lingonsylt är med lagom stor sannolikhet svensk. Chansen är ännu större om den även har varit på en eller flera kräftskivor. De nämnda maträtterna är åtminstone i vår tid spridda på ett sådant sätt i världen att man nästan behöver ha varit i Sverige för att ha tagit del av båda. Det är desto mer sant om vi avgränsar oss till att prata om att ha ätit de på det traditionella sättet. Inga köttbullar utan lingonsylt.

På samma sätt krävs en resa till Paris för att uppleva Eiffeltornet. Vykort och fotografier duger inte riktigt. Det krävs antingen en verklig upplevelse eller en trovärdig motsvarighet för att vara i händelsernas centrum och uppleva situationen med dess relevanta djup. Den som har upplevt hela stämningen kring Eiffeltornet kan ge en färgstarkare beskrivning än den som hört andra berätta. Intensiteten i upplevandet kan liknas vid en magnet omgiven av metallspån där alla delar bekräftar helheten. Genom att närvara i en viss miljö med samtliga sinnen så blir allt i omgivningen mer levande. Upplevelser är med andra ord ett vittnesmål om vad människor har varit med om. När människor sedan pratar om vart de har spenderat sin fritid så är det en första ledtråd om vad som intresserar de och hur deras liv har varit uppdelat i olika vistelsemiljöer.

Om du är tillräckligt uppmärksam så kan du även märka vilka samtalsintressen som intresserar/engagerar personen mest eller vilka situationer som får den att som mest livligt gestikulera. Notera även vad den gärna pratar om när den spontant är igång och talar. Dessa saker avslöjar indirekt vart den har spenderat tid i tankarna genom att istället peka ut de saker som den verkar benägen att stanna upp för.

Vart har du hört det där?

Ett annat bra knep är att lyssna till personens språkbruk och försöka att placera det utifrån vad du kan om kulturen. Det som är lite roligt i sammanhanget är något som inträffade när jag skulle pitcha den här texten till min lillasyster. Det första exemplet som jag kunde komma på var slang-ordet “shuno”. Som av en händelse så uttalade jag ordet fel. Jag behövde nästan inte säga mer för att hon skulle förstå det som jag försökte att beskriva. Det blev rätt tydligt att jag hade behövt umgås i de kretsar där ordet används för att veta hur det korrekt uttalas.

Mitt felaktiga uttal avslöjade något om hur min sociala krets hade sett ut under hela mitt liv. På samma sätt som kräftskivor och Eiffeltorn så är ord spridda i världen på ett “nischat” sätt. Genom att vi föds utan ett språk måste vi förvärva språket. I och med att ord har olika användningsområden så är sannolikheten att höra enskilda ord kraftigt varierande mellan olika situationer och miljöer. Vårat språkbruk vittnar alltså om vilken information vi har exponerats för. Konsekvensen är att vårt språkbruk blir som en dagbok över våra liv. Det gör det möjligt att lyssna på hur en person använder sig av ovanliga ord/uttryck för att få ett hum om hur den personen skiljer sig från mängden. På samma sätt kan vi avslöjas av vårt kroppsspråk, dialekt, klädval, matvanor, musikpreferenser, bokhylla, internetanvändning, vänskapskretsar etc. Dessa saker kan samtliga berätta något om vilka vi är genom att redogöra för vilken typ av information vi har stött på.

Kanske ger språkbruket ändå bäst insyn i personens kunskap om samtalsområdet. Språket är för stort för att bemästra i sin helhet. Det gör att vi lär oss att använda språket korrekt allteftersom vi använder det. När vi hela tiden förvärvar nya ord innebär det att vi är olika säkra i att använda de ord vi känner till. Vi kan göra misstag som kretsar kring ordets innebörd eller dess lämplighet. Denna felmarginal som omger språkbruket kan användas för att lära sig saker om en person utan att den behöver berätta det. Språkbruket speglar nämligen hur väl integrerad personens sammansatta kunskap om ett område är. Med andra ord så låter det som att man tillhör branschen om man pratar som folk i branschen pratar. Dessutom lyder språkbruket sociala koder. Ju stelare den sociala koden som omger språkbruket desto mer är den acceptabla felmarginalen. Med andra ord är det svårt att låta som en ingenjör om man inte är en ingenjör eller en väldigt erfaren fifflare. Tyvärr krävs det att du vet vad du pratar om när du ska lyssna efter dolda budskap i personens språkbruk. I annat fall kan du inte höra om personen använder terminologin på ett felaktigt sätt – eller än värre så kanske du inte är medveten om dina egna begränsningar och därmed drar felaktiga slutsatser utan att själv inse det. Låt mig ge ett exempel på vilka dolda budskap som finns att höra.

Ordet hermeneutik är ett ord som kan användas för att illustrera hur det sägs mer i samtalet än det som blev yttrat. Det ordet har ett smalt användningsområde. Ordet betyder nämligen tolkningslära och angår nästan uteslutande de kunskapsområden där det är viktigt att diskutera hur olika texter ska tolkas. En person som befinner sig utanför dessa kunskapsområden har ytterst låg sannolikhet att snubbla över ordet hermeneutik i sitt vardagsliv då det ordet inte är speciellt akut att bära med sig i ens ordförråd om man är en genomsnittlig person. De flesta som äger det ordet behöver först ha letat efter det. Ordet har dessutom så pass snäva användningsområden att de flesta som av en slump har råkat stöta på det inte har ett intresse av att använda det i sitt vardagliga språk. Om inte annat så är det en tungvrickare som är upprörande för tal-flödet. Så vem väljer att använda det ordet? Jo, den som är specifikt intresserad av dess nischade innebörd. Alla vi andra nöjer oss med enklare ord som betyder ungefär samma sak. Precis som att chansen att personen har varit i Sverige ökar om den både har erfarenhet av kräftskivor och köttbullar/lingon så kan du bättre avgränsa vart personen har hittat ordet hermeneutik genom att lyssna efter ordets medryttare. I de kunskapsområden där ordet hermeneutik används så finns andra rätt speciella ord som tenderar att följas åt så att att det är svårt att få tag i ett av de utan att samtidigt ha snubblat över de andra. Egentligen kan du med kännedom om vart ordet brukar hittas gå händelserna i förväg och gissa att personen med stor sannolikhet antingen har studerat eller har ett intresse i religion, juridik eller sociologi. Det är de kunskapsområden där ordet med allra störst sannolikhet hittas. Helhetsintrycket av personen hjälper dig att sålla bland de relevanta kunskapsområdena. Då slapp du fråga.

Såg du också det där

Vi kan alltså höra mycket i det folk säger genom att lägga märke till små detaljer. Det finns ännu ett knep som bygger på samma princip. Det här knepet har istället att göra med hur språket fungerar. Allt mänskligt språk fuskar lite grann med dess beskrivningar av saker. Språket tar genvägar genom att det mesta som människor pratar om är saker som alla antingen har sett eller har en uppfattning om. Språket är byggt kring människans erfarenheter och kan därför förlita sig på att människan utgör en kompass med sin kropp. Om jag berättar att något är 100 meter till vänster om Kalles matbutik så behöver jag inte förtydliga med att berätta för dig att du befinner dig i Sverige. Det är underförstått eftersom jag råkade stå intill dig medan jag beskrev vart du skulle.

Språkbruket har alltså en underutvecklad geometrisk funktion då det sällan behövs avancerade geometriska beskrivningar. Däremot spelar geometrin enormt stor roll när du ska sätta en kateter eller operera en gallblåsa. Den som har gjort proceduren tillräckligt många gånger kommer att kunna ge en adekvat geometrisk beskrivning av händelseförloppet. På samma sätt kan man lyssna till människors beskrivningar av praktiska saker och skapa sig en uppfattning om vilken betraktningsvinkel de kan ha haft när erfarenheten tog form. Vi hör i deras spatiala och temporala beskrivningar ifall deras berättelse har fångat upp de relevanta vinklarna. För att fånga de relevanta vinklarna krävs en exklusiv upplevelse som går ut på att personen inte är vilken betraktare som helst.