“Du är inte som alla andra” (färdig)

Det finns en stor debatt inom akademin om varifrån tankarnas innehåll kommer. Är de medfödda eller inlärda? Kan vi tänka saker som vi inte har ord för? Finns världen avbildad inuti våra huvuden eller tar den form allteftersom? Majoriteten av forskarna tror på någon form av mellanting. För den som är intresserad så finns det inom litteraturen bra diskussioner av de olika möjligheterna. Oavsett vilket svar som är korrekt så gäller det för människor generellt och inte individer specifikt. Med andra ord kan vi säga att människors sätt att tänka kommer att ha motsvarigheter i andra människor också. När många tänker kring en sak så förändras världen genom deras val av handlingar. Nedan kommer tre tankelekar som handlar om hur människors privata val kan ha oväntade konsekvenser.

Du är inte som alla andra

De flesta människorna som jag känner som har med en invandrarbakgrund har någon gång fått höra att de inte är som alla andra. Det skapar en rätt intressant situation. Den som kan säga “du är inte som alla andra” utgår ifrån att den inte behöver granskas på samma sätt. Den säger dessa vänliga ord för att bjuda in personen med invandrarbakgrund till en exklusiv gemenskap.

Låt oss därför göra så här:

  1. De som kan säga “du är inte som alla andra” träffas och minglar. Live musik, spex etc.
  2. Det är en rätt härlig stämning. Förhoppningsvis ser ingen några “övergripande” skillnader bland deltagarna.
  3. Nu skapar deltagarna en lista på alla de människorna som var och en i gruppen har identifierat och kategoriserat som “inte som alla andra”.
  4. De litar därefter på varandras omdöme och inkluderar i sina egna listor på “inte som alla andra” de människorna som deras jämlikar har bedömt som “inte som alla andra”.
  5. Nu återvänder de till samhället och skapar verklig förändring genom att se till att fler människor omfattas av samhällets goda vilja. Det enda som skiljer sig mot innan de träffades är svenskhetsbegreppet som styr våra idéer om vad som är bra förändring har expanderats i en riktning som är mer i fas med vår verklighet. En värld som rymmer fler människor.

Lämna oss inte ensamma för guds skull

Många känner sig tveksamma på valet av parti och väljer att inte rösta. Låt mig ge ett exempel på varför man bör rösta. De partier som du tvekar emellan kan delas på lite olika sätt. Allihop arbetar i en extremt komplex värld och är mer säkra på att deras lösningar är bra än vad de är säkra på att deras lösningar skulle vara de bästa tänkbara. Ett moget förhållningssätt är att fundera på vilken värld du vill leva i. Partier med en problematisk människosyn lämnar inga garantier om hur du kommer att bli bemött i framtiden. Framförallt kommer de att göra saker i ditt namn som du inte är stolt över. Låt oss fundera kring valet mellan icke rasistiska och rasistiska partier. Vi som tvekar mellan olika partier är ofta anti-rasistister då rasisterna har en kärnfråga som åsidosätter många andra intressen. Att det är antirasisterna som tvekar skapar ett problem då det ger rasisterna ett större inflytande än vad de borde ha haft.

Föreställ dig att vårat samhälle bestod av 10 personer. 2 har rasistiska idéer och röstar på ett rasistiskt parti. 8 är till värderingarna antirasister men 2 av dessa väljer att inte rösta på grund av svårigheten att välja parti. Dessutom tycker de att samhället fungerar rätt bra och avfärdar helt att fascism eller nazism skulle någonsin bli aktuellt igen. De anser att allt talar emot den utvecklingen och det skulle finnas tid att reagera om det skulle visa sig annat. En tredje person med antirasistiska värderingar väljer att rösta blankt. Konsekvensen är att istället för att antirasismen får med sig 80% av samhället(8 av 10 totalt) så får den bara 71%(5 av 7 röster). På så vis får rasisterna utrymme motsvarande 30% av makten trots att de i antal bara är 20%. Med mer makt får de större tillgång till skattepengar och med dessa pengar kan de hitta på galenskaper som alla förlorar på. De fick ett större spelutrymme genom att vi tog för givet de värderingar som vi borde ha försvarat.

Varför tar du alltid den långa vägen

5 personer träffas. De kommer överens om hur de ska bygga ett samhälle som passar de alldeles utmärkt. De lägger alla lite pengar för att ha råd att bygga samhället. När allt är klart så bildar två av de ett par och får ett barn tillsammans. Barnet visar sig vara i behov av rullstol. Problemet är att när de fem personerna träffades och planerade så tog de inte hänsyn till att rullstolsburen var ett sätt att vara. Det var inget som de kom på spontant när de designade sitt samhälle. Barnet är sett till resten av gruppen mindre privilegierat. Låt oss anta att det enda som hade behövts för att göra livet lätt för barnet hade varit ramper. Problemet är att de sista pengarna gick åt när drömbygget skulle målas.

Av att det saknas ramper så har den rullstolsburna ett ständigt hjälpbehov. Dess psykiska hälsa tar stryk av att inte få känna sig oberoende och ständigt känna sig i vägen. Den försöker att kompensera genom att bara be om hjälp i nödfall trots att det innebär att den får acceptera en sämre levnadsstandard. Den är helst hemma eftersom det är svårt att förflytta sig som alla andra. När den väl lämnar huset så är man en väldigt ovanlig syn eftersom man sällan vistas ute. Folk blir obekväma i närheten av en. Många saker får den nöja dig med att dagdrömma om då den inte tycker sig förtjäna bättre. Till och med matbutiken som tillsynes är 100 meter bort kräver en senväg som motsvarar en dagstur och lika lång planering. Så gick det för den i ett drömsamhälle som bara endast saknar en jäkla ramp. Den är en diskriminerad utan att ursprungligen ha pekats ut men av hur skrytbygget till samhälle råkade fungera.